EU-länderna kan använda ESF+ för att hantera den samhällsekonomiska kris som coronapandemin har lett till. Fonden kommer att stödja EU:s gröna, digitala och långsiktiga återhämtning genom att driva på investeringar i jobb, kompetens och tjänster.

Huvuddelen av budgeten för ESF+ (98,5 miljarder euro av totalt drygt 99 miljarder euro) går till insatser som utformas och genomförs i partnerskap mellan EU-kommissionen, nationella och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och berörda parter genom delad förvaltning.

Europeiska socialfonden+ tar hänsyn till de rekommendationer och landanalyser som tas fram inom den europeiska planeringsterminen – ramen för samordning av EU-ländernas ekonomiska politik och socialpolitik. ESF+ finansierar insatser inom den europeiska pelaren för sociala rättigheter – ett centralt inslag i den europeiska planeringsterminen – genom åtgärder för sysselsättning, utbildning, kompetens och social inkludering.

Temaområden

Genom så kallad tematisk koncentration kan EU inrikta sig på specifika EU-omfattande behov. Resurser som anslås genom delad förvaltning kan då koncentreras till dessa områden.

• Social ojämlikhet och fattigdom är fortfarande ett stort problem. Medlemsländerna bör avsätta minst 25 % av sina medel från ESF+ till att främja social inkludering. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) har nu integrerats i ESF+ och tillhandahåller livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd. Alla EU-länder måste avsätta minst 3 % av sina medel från ESF+ till detta arbete.
• Ungdomsarbetslösheten har varit hög ända sedan den ekonomiska krisen 2008 och har ökat ytterligare under coronapandemin. Alla EU-länder måste avsätta en lämplig andel av sina ESF-anslag inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder och strukturreformer som bidrar till jobb för unga. De länder som under 2017–2019 låg över EU-genomsnittet när det gäller ungdomar mellan 15 och 29 år som varken arbetar eller studerar bör avsätta minst 12,5 % av medlen från ESF+ till unga.
• Barnfattigdomen är fortfarande oacceptabelt hög och ökar nu ytterligare till följd av coronapandemin. Enligt reglerna för ESF+ ska de länder som drabbats hårdast av barnfattigdom avsätta minst 5 % av sina ESF-medel till åtgärder för att minska den. Övriga länder måste anslå ett lämpligt belopp för att minska barnfattigdomen.
• Arbetsmarknadens parter och civilsamhället är viktiga för att ESF+ och de åtgärder som fonden stöder ska kunna genomföras på ett bra sätt. Alla länder bör avsätta en lämplig summa till att bygga upp deras kapacitet. De länder som genom den europeiska planeringsterminen har fått rekommendationer på detta område bör avsätta minst 0,25 % av sina ESF-medel inom ramen för delad förvaltning till detta mål.

EU-länderna kan använda ESF+ för att hantera den samhällsekonomiska kris som coronapandemin har lett till. Fonden kommer att stödja EU:s gröna, digitala och långsiktiga återhämtning genom att driva på investeringar i jobb, kompetens och tjänster.